Varför längtar vi konstant efter någon slags form utav kärlek? Har vi verkligen så svårt att nöja oss med hur saker redan ser ut?  Varför längtar vi efter att blotta oss? Se mig! Lär känna vem jag är! 
Vill vi att någon ska ta hand om oss, på ett sätt eller annat? Det hoppas jag verkligen inte. Är det ensamheten vi vill fly från? Jag och ett stort antal andra njuter oftast av att vara ensamma. 
Men vad händer sen då? När du har träffat den där personen? När du är så kär som du bara kan bli?  Vågar jag ens ta reda på det? 

Kommentera

Publiceras ej